Hur ser framtidens mat ut? 4 maj 2017

I genomsnitt äter EU:s invånare 69 kg kött per person och år. Det är mycket kött. Frågan är inte längre om vi måste ändra våra konsumtionsvanor, utan när. Och vad som är ännu viktigare, på vilket sätt. Det finns många alternativa proteinkällor, som alger och insekter. Men är vi redo att lägga gräshoppor på tallriken?
Tillsammans med YouGov har vi genomfört en enkät i Norden för att få svar på sådana frågor. Låt oss titta in i kristallkulan och försöka se framtidens mat.

 

Är du redo för framtidens mat?
Jakten på nästa proteinkälla har startat. Livsmedelsforskarna söker nu nya vägar att lösa ekvationen att försörja en växande befolkning med krympande resurser. Svaret stavas alternativa livsmedel och ny teknik.
Hittills har forskarna inriktat sig på fem huvudområden:

Alger
Alger kan ätas av både människor och djur och går att odla i havet. Det är en stor fördel, eftersom både mark och färskvatten är en bristvara. Alger kan bli världens vanligaste odlingsgröda. De har länge varit ett baslivsmedel i Asien, och i länder som Japan finns enorma odlingar.

Insekter
Insekter har lika stort näringsvärde som vanligt kött och är en utmärkt proteinkälla. De kostar också mycket mindre att föda upp än boskap, förbrukar mindre vatten och ger inte stora koldioxidutsläpp. En stor del av världens befolkning äter redan insekter regelbundet. Men troligen kommer vi inte att äta dem som de är, utan mala dem och använda som ingrediens i hamburgare och korvar.

Nanoteknik
Denna teknik kommer att få en stor påverkan på många områden, varav mat bara är ett. Genom att använda nanopartiklar går det att förändra grödor och livsmedel på ett osynligt sätt. Några exempel är mycket effektivare sätt att sprida ut pesticider och gödningsmedel bland grödorna. Nanokapslar kan tillföra växtbaserade steroider som ersättning för köttets kolesterolinnehåll och nanopartiklar kan selektivt binda och avlägsna kemikalier eller sjukdomsframkallande ämnen från mat.

Odlat kött
Forskarna har lyckats framställa odlat kött från muskelfibrer genom att använda stamceller från kor. Att odla kött i laboratorier i stället för att föda upp och slakta djur skulle minska växthusgaserna och även energi- och vattenförbrukningen avsevärt. Produktionen klarar sig också med en bråkdel av den mark som krävs för att föda upp nötboskap. Dessutom kan köttet kundanpassas genom att sänka fetthalten och lägga till näringsämnen.

Genmodifiering
GMO är en förkortning för genetiskt modifierad organism. Genmodifierade livsmedel produceras från organismer vilkas DNA har ändrats på genetisk väg. De flesta modifieringar av livsmedel har hittills gjorts av grödor som är populära bland lantbrukarna, som sojabönor och majs. Genmodifierade grödor har tagits fram för att bli mer motståndskraftiga mot sjukdomar och växtgifter och för att få bättre näringsegenskaper.

Människor i Norden är mer skeptiska
Marknadsundersökningsföretaget YouGov har kartlagt mat- och hälsotrenderna bland nordiska konsumenter i Sverige, Danmark, Norge och Finland sedan 2007. Enkäten har besvarats av män och kvinnor på 16–64 år genom över 2 000 intervjuer som genomförts i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Bland annat tillfrågades de svarande vad de tycker om dessa nya sätt att lösa matbristen och om de personligen kunde tänka sig att äta sådan mat.

Alger går bra, GMO helst inte
De flesta hade inga problem med alger i livsmedelsproduktionen. Insekter däremot var inte så populära. Sverige stod ut som mest negativt, 38 procent svarade negativt jämfört med 24 procent som svarade positivt.
De flesta var osäkra på sin åsikt om nanoteknik inom livsmedelsproduktion, inte särskilt överraskande eftersom de antagligen inte visste vad det är. De flesta konsumenter i Sverige och Danmark är mer negativa än positiva till nanoteknik, i Norge och Finland är förhållandet omvänt.
Danskarna är mest emot odlat kött, med 65 procent negativa och bara 8 procent positiva. Detta kan jämföras med 18 procent positiva och 54 procent negativa i Sverige.
GMO är den livsmedelsteknik som konsumenterna är mest skeptiska till, även om norrmän och finländare är något mer positiva än förra året.
När det gäller åldersgrupper är yngre konsumenter i alla fyra länderna mer positiva till samtliga lösningar, bortsett från alger där alla undergrupperna tycker relativt lika. Kvinnor är i allmänhet mer skeptiska än män.

Vill du veta mer om framtidens mat?
På Fazer Food Services webbplats kan du ladda ner en sammanfattning av enkäten från YouGov, med de svarandes åsikter om hälsa, klimat och mat. Klicka här